Van valami egyszerű, jól megfogható szabály arra vonatkozóan, hogy a helyhatározós szerkezetekben mikor kell till elöljárót használni és mikor a på-t?
Én néha ráérzek, de néha keverem.
Pl. van úgy, hogy ha magyarról svédre kell valamit lefordítani, biztosnak érzem, hogy melyiket kell használnom, aztán visszanézem a megfejtést és doszt hogy a másik a jó. :-(
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet. 3 Och Gud sade: ťVarde ljusť; och det vart ljus. 4 Och Gud såg att ljuset var gott; och Gud skilde ljuset från mörkret. 5 Och Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Och det vart afton, och det vart morgon, den första dagen.
6 Och Gud sade: ťVarde mitt i vattnet ett fäste som skiljer vatten från vatten.ť 7 Och Gud gjorde fästet, och skilde vattnet under fästet från vattnet ovan fästet; och det skedde så. 8 Och Gud kallade fästet himmel. Och det vart afton, och det vart morgon, den andra dagen.
9 Och Gud sade: ťSamle sig det vatten som är under himmelen till en särskild plats, så att det torra bliver synligt.ť Och det skedde så. 10 Och Gud kallade det torra jord, och vattensamlingen kallade han hav. Och Gud såg att det var gott. 11 Och Gud sade: ťFrambringe jorden grönska, fröbärande örter och fruktträd, som efter sina arter bära frukt, vari de hava sitt frö, på jorden.ť Och det skedde så; 12 jorden frambragte grönska, fröbärande örter, efter deras arter, och träd som efter sina arter buro frukt, vari de hade sitt frö. Och Gud såg att det var gott. 13 Och det vart afton, och det vart morgon, den tredje dagen.
14 Och Gud sade: ťVarde på himmelens fäste ljus som skilja dagen från natten, och vare de till tecken och till att utmärka särskilda tider, dagar och år, 15 och vare de på himmelens fäste till ljus som lysa över jorden.ť Och det skedde så; 16 Gud gjorde de två stora ljusen, det större ljuset till att råda över dagen, och det mindre ljuset till att råda över natten, så ock stjärnorna. 17 Och Gud satte dem på himmelens fäste till att lysa över jorden, 18 och till att råda över dagen och över natten, och till att skilja ljuset från mörkret. Och Gud såg att det var gott. 19 Och det vart afton, och det vart morgon, den fjärde dagen.
20 Och Gud sade: ťFrambringe vattnet ett vimmel av levande varelser; flyge ock fåglar över jorden under himmelens fäste.ť 21 Och Gud skapade de stora havsdjuren och hela det stim av levande varelser, som vattnet vimlar av, efter deras arter, så ock alla bevingade fåglar, efter deras arter. Och Gud såg att det var gott. 22 Och Gud välsignade dem och sade: ťVaren fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen vattnet i haven; föröke sig ock fåglarna på jorden.ť23 Och det vart afton, och det vart morgon, den femte dagen.
Anyanyelvi Svéd nyelvoktatást vállalok. Referenciák elérhetőek. Több éves tapasztalattal, beszédcentrikus órákat tartok. Nyelvvizsga előkészítést és külföldi munkavállaláshoz is felkészítek diákokat. Mivel külföldön lakom, Skype-on tartok órákat, amihez csak egy internet kapcsolat szükséges. Írjon bizalommal! noel.daniel.vig@gmail.com
Sziasztok! 5 evig dolgoztam es tanultam Svedorszagban es szivesen vallalok Skypos sved tanitast. Felsofoku nyelvtudassal rendelkezem es van tapasztalatom nyelvtanitasban is.
Ha erdekel valakit, szivsesen vallalok kezdo es halado orakat (egyenit es csoportost is).
Nyelvtanárt keresnék júliustól Budapesten. Ketten vennénk az órákat, a személyes oktatást preferálnánk kezdetben, később akár a skype is szóba jöhet. Teljesen kezdő szintről indulunk, nem nyelvkönyvi tudást akarunk összeszedni, nem nyelvvizsga a cél, hanem a min. alapszintű kommunikáció elsajátítása svédül.
Ha van ismerősötök vagy esetleg te lennél a megfelelő ember számunkra ide írj kérlek: padzsif@gmail.com
Nekem úgy tűnik, hogy a svédben is vannak ilyen hangok, pl. a szótagkezdő sj, stj hangcsoportok kiejtése számomra nagyon furcsa, inkább hangzik valamiféle h-nak, mint bármiféle sziszegő vagy susogó hangnak.
Bár ez talán dialektusfüggő is, a délsvéd (sydsvenska) nyelvjárások állítólag közbenső helyet foglalnak el a götalandi svéd és a dán dialektusok között.
A modern irodalmi svéd nyelv állítólag leginkább a középsvéd (svealandi) nyelvjárásokon alapul.
Jó lenne ezekről sokkal többet tudni, de hát még nagyon sokat kell tanulnom.:-)
Egyébként a svédben és a norvégban nyoma sincs a német kemény reszelős hangzásvilágának, szerintem kifejezetten kellemes, szép hangzású nyelvek.
Na jó, nem egy olasznak megfelelő kategória, de azért szépek. :-)
